Semestern har officiellt kickat igång. Sitter på vår balkong med en kaffekopp vid fötterna, dator i famnen och omgiven av våra blommor och kryddor.
Så snart snön försvann blev min lust till att få grönt/frön/blommor nästan manisk. Men detta kan nog förklaras av att jag inte haft balkong på 10 år dryga. En annan förklaring till beteendet/behovet kan vara åldern och tiden på året jag är född - sen april. Tvingade ut min bästa vän till en stor trädgårdskedja i april för att leka. Oj, oj, säger jag bara! Hade jag bara haft en trädgård... Får nöja mig med en stor balkong i sydöstläge så länge och det är inte fy skam när man varit svältfödd på doften av blomjord.
Helt i onödan kommer här en stolt lista av balkongbeståndet:
- Stor Margeurit snyggt placerad i en billig knallrosa plasthink (snyggare än det låter)
- 4 st. snabbväxande små lavendelbuskar i en maffig pilkorg
- 1 planta mejram som växer hejdlöst, planterad i en plåtburk för Gille-kakor
- 2 timjanssorter, lika hejdlösa
- 1 krydda som heter Curry, doftar så och smakar så (4 och 5 planterade i en övergiven avlång fiskgryta)
- 1 basilika som verkar vara en riktigt fighter, den fick en klassisk lerkruka
- 1 gudomlig Gardenia som verkar överleva (mina tidigare försök har slutat i en torr stam...)
- 1 stor Hortensia med blommor som skiftar från rosa till lila
- 1 ny och späd Kamelia
- 1 lika ny och späd Oleander
- 1 snabbväxande Bouganvillea (som snart måste planteras om)
- 1 70 cm olivträd, som mamma förärade oss, placerat i en liten men gammal och gedigen fraktlåda från gud vet när
- 2 små pengaträd som verkar behöva planteras om...
- 2 st. överlevare i form av våra julstjärnor från Julen 2008. Trots att de troligen är beroende av cigarettrök, har de vuxit sig enorma. I alla fall en av dem. Den andra blev tagen av en stark vind för ett tag sedan och lyckades få alla stora grenar knäckta. Jag grät. Nu har den fått 5 små späda grenskott och jag vaktar dem med mitt liv. Dessa två är de enda medföljande växterna från vårt tidigare hem. Alla andra har dragit till växthimlen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Säg vad ditt hjärta talar!